torsdag

SnöYra, den ljuvliga!

Hon ser mig alltid.
Tittar under luggen på avstånd.
Smyger upp bakom.
Utforskar och undersöker.
Hon är alltid med.
Hennes tid är nu.
Just nu.


1 kommentar:

Anonym sa...

Men Elin! Du är en sån poet! Gillar!!
Jonsson