lördag

Förmiddagspass med hjälp

En ridtur på Fia var först ut denna varma och soliga morgon. Knubben fick vara pysselhäst och sen följeslagare. Hemma igen sadlade jag honom och åkte ett varv runt går´n. Han tycker hela uppsittningsproceduren är helt ok nuförtiden, förr i tiden bockade han bara man tänkte på att sitta upp. Men som vanligt ger träning resultat.

Vi glömde att fota Mylta i full mundering så vi gjorde det efteråt istället.



Vi har så fina, snälla och trevliga hästar så det är inte klokt. Man märker det när en liten tjej kan göra själv. Sen att Mylta vände om och gick ut igen när hon blev släppt i hagen är en annan sak...










Körponnyn Mylta Modig

Mylta är nu så gott som en körponny. Hon är supertrygg och knatar fram lugnt och fint med både linor, skaklar och vagn. Hon stannar gärna om det går lite för tungt så än drar hon bara runt på ett däck så att hon behåller sin framåtbjudning och samarbetsvilja. Det behövs så klart en hel del mer körning men hon kommer att bli världens bästa körponny.

Nästa sak att införskaffa är en mindre modell av domänsax så att hon får börja dra lite skogspinnar och bli en riktig arbetsponny.











fredag

Långfredan

Efter en ridtur med ganska mycket galopp blev det hästpyssel. Jädrar vad dom fäller, tur att russen inte börjat ännu.
Fia står och väntar på kvällsmaten. Hon har alltid öronen framåt den hästen.

torsdag

Smaken är som baken...

Unge Herkules med sin husse delar inte musiksmak, vilket vi blev varse på gårdagkvällens ridtur. Efter att ha skrittat en runda innehållande övningar som att gå långsamt som en sköldpadda, gå så att det ryker ur öronen samt flytta hela hästen tvärs över vägen kom vi till vändplanen. Herkules var lung och avslappnad och hussen på ryggen skröt över hur lydig, mjuk och fin han var. Hussen sa faktiskt att dom var samspelta denna kväll. Samtidigt hade jag och Fia en liten dispyt om hurvida det var lämpligt att börja takta igen (för hundrade gången) när hussens ringsignal på mobilen dånar igång med AC/DC på maxvolym.
Ja, hur jag nu ska beskriva resten är inte enkelt men jag tror ni förstår om jag säger att inom loppet av en tiondelssekund såg jag och Fia bara Herkules rumpa som hoppade iväg i fyrsprång med hussen lite på sned och försvann i ett grussprut mot horisonten. På vändplanen stod jag och Fia kvar och funderade över vad som hände?