Kolla gubbarna, hästarna, repgrimmorna, lastningen, visningarna, utfodringen och handslagen.
Kul att se hur det var en gång i tiden.
Hästmarknadsfärd
Hästmarknad
onsdag
söndag
Russen på Torpet
lördag
tisdag
Hälsningar från Yra
.jpg)
Han är ute igen
fredag
Hos veterinären
Herkules skötte sig helt exemplariskt förrutom att han gungade transporten halva vägen in till stan och mixtrade en aning i röntgen rummet.
Inne på röntgen kom han på hur man vickar på lilla trälådan som dom ska ha hoven på medan de röntgar. Det var en rolig lek tyckte han och vickade hejvilt så personalen fnissade. Efter några misslyckade bremsningsförsök från personalens sida fnissade dom inte lika mycket eftersom han då också kastade snyggt med sitt huvud och intog lite av en tjurposition- redo för anfall typ- när lugna sprutan skulle ges. Jag fnissade däremot när personalen skulle flytta på honom och han lydigt och fint svängde iväg rumpan in i röntgenapparaten.
Veterinären konstaterade: -Snygg hingst, han verkar lite adrenalinstinn, när Herkules för 100 gången skrek som en siren efter den jättesöta islänningsfrökna som stod kvar ute i stallet.
-Han är valack, sa jag.
Veterinärassistenten sa: -Ni har kört han mycket va?
-Han är bara ridtränad, sa jag.
Veterinären sa: -Han är iallafall en fin bruksnordis.
-Det är en travarnordis, sa jag samtidigt som veterinären höjde på ögonbrynet och hummade lite.
Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka konverasationen men det var rätt roligt.
Hur som helst så var det inte självklart vad som var felet. Harry fick springa gången och det klämdes och kändes. Ingen puls och ingen värme i hovarna. Bedövning av led och vips gick han lite bättre. Röntgade och hittade orsaken- en hovböld. Tack och lov säger jag som hade fantiserat om helt andra skador.
På den övre bilden kan man på vänstra sidan se en luftficka, en mörkare skugga stor som en ärta alldeles invid hovbenet. Där någonstans började den eller om det var slutade den.
På den nedre röntgenbilden syns den inte alls men den sitter hur som helst djupt inne i hoven.
Herkules han vickar..
.jpg)
Inne på röntgen kom han på hur man vickar på lilla trälådan som dom ska ha hoven på medan de röntgar. Det var en rolig lek tyckte han och vickade hejvilt så personalen fnissade. Efter några misslyckade bremsningsförsök från personalens sida fnissade dom inte lika mycket eftersom han då också kastade snyggt med sitt huvud och intog lite av en tjurposition- redo för anfall typ- när lugna sprutan skulle ges. Jag fnissade däremot när personalen skulle flytta på honom och han lydigt och fint svängde iväg rumpan in i röntgenapparaten.
Veterinären konstaterade: -Snygg hingst, han verkar lite adrenalinstinn, när Herkules för 100 gången skrek som en siren efter den jättesöta islänningsfrökna som stod kvar ute i stallet.
-Han är valack, sa jag.
Veterinärassistenten sa: -Ni har kört han mycket va?
-Han är bara ridtränad, sa jag.
Veterinären sa: -Han är iallafall en fin bruksnordis.
-Det är en travarnordis, sa jag samtidigt som veterinären höjde på ögonbrynet och hummade lite.
Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka konverasationen men det var rätt roligt.
.jpg)
På den övre bilden kan man på vänstra sidan se en luftficka, en mörkare skugga stor som en ärta alldeles invid hovbenet. Där någonstans började den eller om det var slutade den.
På den nedre röntgenbilden syns den inte alls men den sitter hur som helst djupt inne i hoven.
Herkules han vickar..
.jpg)
När man har häst.....
..får man åka till veterinären och ta ledigt från jobbet en hel dag och hyra finka för det är punka på den egna. Veterinärbesöket blev bättre än befarat, eftervården krångligare än tänkt och räkningen dyrare än man kan föreställa sig.
Det är roligt att ha häst.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)