Morgonrapport

Förmiddagsvilan är viktig i hagen. Det är myxigt att knata runt sovande hästar.

Ella njuter. Hon är en mycket trevlig bekantskap och jag är glad att vi sa ja till hennes vistelse hos oss.

En ny stig slingrar sig över Torpets gräsmatta.

Den leder mot det blivande stallet och är till för betongbilar och traktorer. I övrigt går bygget trögt men "byggarn" lovar att det ska vara klart innan snön kommer, så jag tror på det.

Utökad beteshage

Vi har stora hagar och mycket bete. Det är faktiskt så att vi har för lite hästar för att allt ska bli avbetat vilket ju känns lyxigt.

Knubben satte vi en munkorg på en så kallad betesreducerare men den fick han av sig så fort vi vände ryggen till och sen har jag inte hittat åt den.

Ella

Världens finaste Ella med krusig man och mjöldoppad mule.

Mycket bättre blir det inte.

Ny häst på gång

Imorgon kommer det en "inhysning" till oss. Ett nordsvenskt brukssto på 1 år som nog ska vara här över vintern. Det ska bli både roligt och spännande.

Avkastarkungen

En blå näsrygg, ett stukat ringfinger och två skrapade knogar blev resultatet av dagens avåkning på Knubben. Han är en mästare på att inge ett falskt accepterande av situationen. Lugn och fint står han medan jag grejar med sadel och stigläder. Longerar lite för att se var jag har honom och det går exemplariskt, hoppar lite i varje stigbygel på varje sida om honom och sitter upp och han står lugnt och avslappnat. Gör oss redo för ett steg framåt och då exploderar han. Det fanns inte en chans att sitta kvar.

Jag borde faktiskt ha lärt mig vid det här laget att en lugn och fin Knubben inte betyder någonting. Han är helt enkelt en rätt svår ponny att ha att göra med men ack så mycket han lär mig. Jag funderar allvarligt på att strunta i ridningen och låta honom bli den "långtygelhäst" jag tänkte från början eftersom han trivs med arbetet i kapsonen och på stången och med att ha människorna på marken.

Najgran, vår hoppare

Han är inte helt lätt att motivera till att hoppa och för den delen har han inte gjort det särskilt många gånger heller. Det blev några riktigt fina språng över torparhindret efter några vägringar och utbrytarförsök.

Mylta Modig, vår körhäst

Mylta går numera titulera körponnny. Lugn som en filbunke går hon både för linor med svängel, skaklar med däck bakom och vagn. Vi vill göra lite mer terrängkörning innan vi sätter för flakvagnen. Dessutom behöver vi införskaffa en baksele då den skjuter på lite mera i utförsbackarna.

Vad vi gör en lördagkväll

Ett bildäck, en skottkärra och en planka sen så hoppade Knubben hinder.

Fia på dejt

Fia är på långweekend hos en kallblodskille. Förhoppningsvis utmynnar det i en fölunge nästa år.

Inte världens bästa bild, ska försöka fixa en bättre nästa gång vi ser honom.